Utförlig information om varje lokal får du om du klickar på kartan.
Du kommer då till Svenska fågellokaler BirdLife Sverige.
Där finns även länkar till senaste observationerna från varje lokal
Lokalbeskrivning
En av Sveriges bästa lokaler att följa sjöfågelsträcket ifrån. Här är Kalmarsund som smalast och såväl vår som höst passerar stora mängder sjöfågel vid rätta vindar.
Vägbeskrivning
Följ E22 Ca 15 km norrut från Kalmar. Vid Rockneby tar man av österut och fortsätter vägen ca 10 km, förbi Drag och Boda till man nästan kommer fram ända till hamnen. Ett par hundra meter innan hamnen gör vägen en skarp vänstersväng. I denna kurva finns en liten grusväg österut mot det gamla lotshuset. Här finns plats för ett fåtal bilar vid ett elskåp. Ca 100 meter öster om denna lilla parkering finns obs-platsen i form av ett mindre vindskydd.
Skådartips
Som på alla sträcklokaler är vädret A och O. Under våren infaller de bästa dagarna för ejdern i samband med mildluftsinbrott samtidigt som vinden bör ligga på sydling-sydostlig. Under hösten medför kalluftsinbrott med vindar från nordost goda dagar. Eftersom man spanar rakt mot öster så bör man undvika soliga förmiddagar vilket ger ett besvärande motljus. Mulet väder alternativt eftermiddagsskådning rekommenderas starkt.
Fåglar
Vår: Redan i mitten av mars börjar ejdersträcket. Detta skådespel kulminerar sedan ofta i skiftet mars-april. Även om antalet ejdrar minskat kraftigt under senare år kan man under en eftermiddag denna årstid ofta se över 10.000 sträckande ejdrar. Under denna tid ses också årligen enstaka praktejdrar och alförrädare i ejderflockarna. Sträcket fortsätter under april-början av maj med diverse dyk- och simänder, lommar, doppingar, måsar och tärnor. I maj är antalen mindre men nu finns chans på vitnäbbad islom och bredstjärtad labb och även sträcket av tärnor brukar vara gott.
Höst. Från mitten av juli sträcker vadare och tärnor. I augusti ökar antalet av labbar och simänder. I september – oktober är det åter dags för ejdersträcket och numera ses det oftast i större koncentrationer och antal än under vårsträcket. Nu kan det även bli bra dagar med vitkindad gås, prutgås och labbar. Chansen på någon udda sträckare är relativt god (se nedan). Lokalen kan sedan vara värd att besöka långt in i november beroende på vädret.
Tillfälligt. Praktejder, alförrädare, vitnackad svärta, svarthalsad dopping, Havssula, klykstjärtad stormsvala, grålira, vittrut, storlabb, bredstjärtad labb, fjällabb, tärnmås, vitvingad tärna, alkekung, lunnefågel och jaktfalk.
Notera
Parkering
För parkeringen vid Revsudden gäller följande regler:
Två bilar får köra ner till ett pumphus (Kalmar vatten) där grusvägen slutar och parkera till vänster om huset utan att utnyttja vändplatsens yta. Strax efter man svängt in på grusvägen, från stora vägen, finns det plats för tre bilar (om man utnyttjar utrymmet rätt) framför Eons transformator.
OBS. Ställ er inte framför grinden ifall Eons personal behöver komma in dit. Viktigt är att hänvisade parkeringsmöjligheter respekteras då dessa parkeringsplatser har tillkommit genom överenskommelse mellan oss skådare, markägare och boende i området. Vid fullt på parkeringarna ovan får man parkera vid hamnplanen och gå tillbaka till obsplatsen.
Lokalbeskrivning
Ett mycket stort område för fågelskådning ca 1 mil norr om Kalmar som omspänner en mångfald av biotoper. Övervägande biotoper är stora åkermarker men allt från betande hagar, havskust, vassområden, lövlundar och ekbackar m.m. skapar en varierad mosaik av intressanta fågellokaler.
Vägbeskrivning
För att komma till Björnö svänger man höger E22:an, 1 km söder om Rockneby, vid skylt Björnö (Här går inte att svänga in när man kommer norr ifrån) och efter ett par kilometer på asfalterad väg med en allé av gamla ekar kommer man till en ekdunge. Norr om vägen finns ett stort vassområde och söder om en våtmark. Vägen fortsätter ner till slottet och slutar där, men tvärt till höger vid våtmarken fortsätter en väg mot Rafshagen. Efter att en bro passerats över Åbyån kommer man strax fram till en något större väg och kör vänster för att komma till Rafshagen och höger för att nå Stävlöområdet. Lättaste vägen till Rafshagen är att svänga av vid trafikplats Mosekrog passera över E22 och direkt svänga av på skyltad väg åt vänster. Efter ca en km på denna väg kommer man också till Stävlöområdet vid ett vägskäl med rött hus (Stävlö f d skola) sväng höger där. Enklast att nå Stävlöområdet är dock att svänga av E22 söderifrån vid trafikplats Lindsdal och följa förbivägen som går väster om samhället och norrifrån svänga av vid trafikplats Mosekrog och sen ta av österut vid skylt Stävlö.
Skådartips
Våren är kanske den bästa tiden för skådning men även de övriga årstiderna kan ge en hel del fågelupplevelse. Eftersom området mest består av ett öppet landskap är det idealiskt att spana efter rovfåglar speciellt sensommar och tidig höst när de börjar röra sig söderut, Området har inga fågeltorn eller några direkt speciella obsplatser utan det bästa är att glida runt på befintliga vägar och spana där man tycker det ser intressant ut. Några bra platser att spana lite extra ifrån är Björnö och Rafshagen som ligger norr om Stävlö. Innan Björnö slott finns ett stort vassområde och ett naturreservat fina hagar och gamla ekar, medan Rafshagen bjuder på stora vikar att kolla upp. ”Medelhavet” är ett område, med åkrar på bägge sidor om vägen, efter kanalen ca 1 km efter avfarten till Stävlö. Efter snörik vinter kan det på våren under snösmältningen skapas en tillfällig väta på åkern söder om. När man kommer till en vägkorsning ungefär halvvägs till slottet tar man vänster några hundra meter till Norrstävlö och stannar vid en parkeringsficka innan den stora solcellsanläggningen, en ypperlig plats att spana rovfåglar. Tar man höger vid korsningen kommer man ner till Sörstävlö. Vid Eons kraftstation går det att parkera och sedan gå söderut på grusvägen och efter ca 1 km vid dammarna gå vidare österut mot Vesslö vassar. En grund vik som lockar till sig vadare. Kör man vidare mot Stävlö slott och häller höger om och förbi Hjälmö by kommer man till Hjälmöström där det går att parkera. Efter bron är inte biltrafik tillåten. Härifrån kan skådning ske västerut över stort vassområde och österut ut över Kalmarsund. En promenad söderut över bron och in i Horsöreservatet med betade hagmarker och rikligt inslag av lövträd kan vara givande särskilt under vårens tid.
Fåglar
Från Björnövätan, vassområdet, kan skäggmes och vattenrall höras under hela året och på våren sjunger trastar, sångare medan spettar ofta trummar i de fina ekbackarna. Brun kärrhök är säker här. Vid Rafshagen brukar salskrakar tillsammans med andra änder ses i flera hundratal vid isfria vintrar. Tidigt på våren brukar stora antal skäggdoppingar rasta i viken och flera par häckar också. Mesar och korsnäbbar brukar hålla till i tallarna runt campingen och på en holme mot norr häckar ett fiskgjusepar varje år. Havsörn ses året runt. På Stävlös stora åkerarealer rastar under vår och höst stora antal sångsvanar, med ibland någon mindre, och grågås med inslag av säd-bläs-vitkindade och ibland spetsbergsgås. Tranor kan ses från tidig vår och sent inpå hösten. Rovfåglar födosöker och hänger ofta i termiken över området. På hösten när åkrarna är skördade kan det löna sig att gå i stubben och stöta upp ängs-träd- och rödstrupig piplärka samt lappsparv. I potatisåkrarna och i dikena rastar ofta blåhake. Längs vägen från Sörstävlö ut till Vesslö har höksångare noterats och i en björkridå som går rakt västerut har det häckat ortolansparv. Fortsätter man österut efter dammen ut till den grunda viken mot havet brukar det rasta vadare under vår och höststräcket. Vid Hjälmöström finns åt väster ett stort vassområde där brun kärrhök är vanlig och lärkfalk jagar ibland sländor över vassen. Ut över sundet samlas ibland stort antal änder isfria vintrar och på en revel en bit ut brukar skräntärna ses ganska tidigt på året. I Horsöreservatet kan sommargylling, halsbandsflugsnappare, sångare, trastar, spettar ses och höras.
Rariteter
Björnöområdet: Vit stork, härfågel, småfläckig sumphöna, berguv och trastsångare: Rafshagen: Rödhuvad dykand.
Stävlö: Stäpphök, dubbelbeckasin, svarthuvad mås, turturduva, aftonfalk, större piplärka, videsparv.
Vesslöområdet: Svart stork, ormörn, vassångare, dvärgsparv och Medelhavet har bjudit på amerikansk kricka, fjällpipare och isabellastenskvätta.
Övrigt
Vesslö vassar var ett stort våtmarksområde av yppersta klass som sträckte sig från Vesslö till det som idag kallas Medelhavet. Vägen ut till slottet vid Medelhavet gick rakt igenom ett område med både vass och öppna vattenytor. Här häckade svarttärna, svarthakedopping och trastsångare bl a. Allt detta dikades ut i mitten på 1960-talet för att ersättas av åkermark. En stor förlust av ett våtmarksrike av högt värde. I hagarna norr om dammen häckade mellan 1975-1994 ortolansparv framgångsrikt och det finns noteringar på 17 sjungande hannar. Ortolanen kom åter tillbaka i området 2006 och häckade till och från fram till 2014 men med bara ett eller kanske någon gång två par.
Lokalbeskrivning
Består av lokalerna: Bottorp, Bottorps hamn, Bottorpsslätten, Sandskär och Hagbyhamn. Området har sin styrka i variationen av biotoper. Här finns grunda havsvikar, strandängar, vassområden, sumpskog, betade ekbackar, dungar och jordbruksmark. Detta samt att lokalerna är välbesökta av fågelskådare har genererat ett stort antal observerade arter både häckande och tillfälliga gäster. Området är intressant att besöka året runt men vår (april-maj) och höst (september-oktober) ger i regel största utbytet.
Vägbeskrivning
I Vassmolösa, ca 2 mil söder om Kalmar tar man från gamla E22 av mot kusten. Skyltat Bottorp 2. Efter att ha kört över slätten kommer man fram till en gård med trevägskors. Ta den mittersta vägen ner mot kusten. Efter att ha kört igenom ett mindre sommarstugeområde är man nere vid Bottorps hamn där områdets enda större parkeringsmöjlighet finns. Härifrån går man söderut längs stigarna på en vall, som medger goda observationsplatser. Efter att ha passerat ett stort vassområde på höger sida fortsätter man längs en björkbeklädd vall med en våtmark på höger sida om sig. När vallen viker av åt höger (efter ca 300 meter) fortsätter man söderut över en liten bäck och ett staket (gummistövlar rekommenderas). Där öppnar sig strandängarna och halvön Sandskär ligger ut mot havet till vänster. Fortsätter man sedan genom den glest trädbevuxna kullen rakt söderut så ser man Hagbyhamn ytterligare 2-300 meter framför sig i form av några mindre bodar och en brygga. Den totala sträckan från Bottorps hamn – Hagbyhamn är knappt 1 km. Intressanta skogsdungar och åkrar finns hela tiden västerut. Bottorpsslätten som man kör över på väg från Vassmolösa – Bottorps hamn är intressant i hela sin sträckning, men kanske främst mitt på sträckan. Här finns dock dåligt med parkeringsmöjligheter och man får vara observant på den relativt omfattande trafiken av jordbruksmaskiner. Bäst utbyte av slätten får man till fots eller cykel. Hagbyhamn kan nås med bil från Hagby söder om Vassmolösa (skyltat Hagbyhamn), men här är parkeringsmöjlig-heterna begränsade varför parkeringen vid Bottorps hamn rekommenderas.
Skådartips
Parkera vid Bottorps hamn. Spana av vikarna, buskmarkerna och strandängarna norr om hamnen. Här finns ofta gott om gäss, änder och tärnor samt vadare. Från Bottorps hamn har man bra överblick över ett stort område och detta är en bra plats att spana efter rovfågel på. Omedelbart söder om Bottorps hamn finns ett större vassområde med skäggmes, vattenrall m.m. Går man längs vallen söderut så har man samtidigt god uppsikt över såväl vassområdet västerut som havet åt öster. Söder om vassområdet ligger en våtmark med varierande vattenstånd. Här rastar ofta gott om simänder och vadare. Gör en avstickare längs traktorvägen in mot lövskogarna västerut för att leda tättingar. Framförallt höst och vinter kan man gå ut Sandskär. Därifrån har man god blick över havsvikar och här finns också goda möjligheter att hitta någon skärpiplärka, rödstrupig piplärka eller lappsparv. Vid Hagbyhamn ställer man sig vid sjöbodarna och spanar av strandängarna åt både norr och söder.
Fåglar
Vår: De grunda vikarna och våtmarkerna attraherar gott om rastande vadare och änder. I april dominerar änder och i maj rastar ofta goda antal grönbenor och andra tringavadare. Under denna tid har även en lång rad av områdets rariteter setts. I ekbackar och lövdungar innanför kusten finns mindre hackspett och höksångare, halsbandsflugsnappare och sommargylling ses så gott som årligen. I vassarna hörs ofta skäggmes och vattenrall. Över fält och dungar jagar glada och brun kärrhök. Ängshök ses årligen. Längs kusten ses regelbundet skräntärnor samt ibland småtärna och kentsk tärna. Här ses även havsörn dagligen och under sträckperioden jagar ibland pilgrimsfalk. Det stora antalet biotoper på en relativt liten yta ger ofta en god blandling av rastande tättingar. I våtmarkerna ses under maj goda antal av gulärna och citronärla har sett vid ett flertal tillfällen. På strandängarna rastar piplärkor, skvättor och ärlor och uppe i ekbackarna ses vid rätt väderläge gott om trast. Längs vasskanter och i buskmarker rastar sångare och med lite tur kan man stöta på någon jorduggla eller dvärgbeckasin. I mitten av maj rastar mosnäppor, ofta i tvåsiffriga antal och slutet av maj ses myrsnäppa varje år. Dessa ses oftast på de gyttjiga stränderna vid Hagbyhamn eller innanför Sandskär. Under mitten av maj bör man spana av Bottorpsslätten efter rastande fjällpipare.
Häckfåglar. På strandängarna häckar vadare i för fastlandssidan av Kalmar län goda antal. Skärfläcka gör årligen häckningsförsök i området Sandskär – Hagbyhamn, Större- och mindre strandpipare, trofsvipa, rödbena och strandskator sätter sin prägel på strandängarna. På öarna utanför finns kolonier av trut, mås och tärnor. I vassområdena häckar brun kärrhök, skäggmes och vattenrall. I lövskogarna häckar mindre hackspett, trädlärka, kattuggla och törnskata. Vissa år häckar höksångare.
Höst. Hösten börjar med rastande vadare från mitten av juli. I augusti fylls det på med änder och inte sällan rastar pilgrimsfalk i området. Under september är Bottorpsslätten pålitlig rastplats för blåhake, lappsparv och rödstrupig piplärka. Dessa uppehåller sig oftast i anslutning till potatisodlingar, stubbåkrar och dikeskanter. Under denna tid finns ofta större flockar av tofsvipa, ljungpipare, starar, piplärkor och ärlor på slätten. Här ses nu också gott om rovfågel som sten- och tornfalk, blå- och brun kärrhök, vråkar, glada m.fl.
Vinter. Är vintern mild brukar det finnas gott om gäss och kanske kvardröjande vipor och ljungpipare och någon glada på slätten och änder i vikarna. Salskrake kan ses i tresiffriga antal och viggflockarna är stora. En sådan vinter ses även blå kärrhök ofta i området samt vissa vintrar någon kungsörn. Längs strandängar och i tångbankar ses snösparv och skärpiplärka.
Tillfälligt. Området har förutom det stora antalet häckande arter gjort sig känt för ett flertal rariteter. Största chansen att hitta något udda är under våren från slutet av april t.o.m. maj men roligheter kan dyka upp när som helst. Ett axplock: Fjällgås, ägretthäger, brunglada, sumpvipa, större beckasinsnäppa, mindre gulbena, prärielöpare, fjällpipare, dammsnäppa, svarthuvad mås, vitvingad tärna, härfågel, biätare, citronärla, större piplärka, vattenpiplärka, svarthakad buskskvätta, rosenstare, taigasångare, orientvadarsvala, tereksnäppa, skedstork, silkeshäger, sibirisk tundrapipare och stäpphök.
Notera
I området råder inga beträdnadsförbud men under häckningstid bör man ta stor hänsyn till häckande vadare m.m. och därför inte gå ut på strandängarna. Man har god överblick över dessa ändå. Vidare finns flera hagar med hästar och nötkreatur vilket innebär att det är mycket viktigt att stänga grindar och passera stängsel med försiktighet. Det aktiva jordbruket på Bottorpsslätten i kombination med smala vägar medför även man måste stanna/parkera på ett sådant sätt att man inte hindrar framkomligheten för jordbruksmaskiner.
Lokalbeskrivning
Värnanäs ligger strax norr om gränsen till Torsås kommun och ca 5 km norr om Örarevet och består av ett gods med fina lövskogsmiljöer och kulturhistoriskt intressanta byggnader.
Vägbeskrivning
Ca.30 Km söder om Kalmar längs gamla E22 är Värnanäs skyltat till höger. Fortsätt vägen till en skyltad parkeringsplats precis innan gården. Gå in i området till fots. Ett flertal stigar och leder finns i området.
Skådartips
Fortsätt till fots från parkeringen. Följ grusvägen rakt österut mot den storslagna parkmiljön med månghundraåriga ekar. Gör en avstickar till forsen vid kvarnen för forsärka och strömstare. Nere mot kusten kommer man fram till Värnanäs gamla gods. En pampig byggnad i storlagen lövskogsmiljö. Härifrån kan man vika av norrut längs vandringleder längs kusten. Har man mindre tid på sig så rekommenderas en vandring i parken närmare parkeringsplatsen.
Fåglar
Värnanäs ädellövskogar, parkmiljöer och beteshagar bjuder framförallt på trevlig vårskådning. Under tidig vår ses Strömstare och från slutet av mars kan man se forsärla vid den gamla kvarnen i Hagbyån. Under mars-april rastar som regel större flockar sångsvan och gäss på fälten norr och söder om Värnanäs. Mindre sångsvan och spetsbergsgås kan då också ses. I april rastar gott om trast i hagarna och större mängder fink brukar rasta i bokskogs-miljöerna och mindre hackspetten trummningar hörs. Från lövsprickningen domineras fågelkonserten av grön- och lövsångare. Området är inte så välbesökt av fågelskådare men här torde det kunna löna sig att leta efter sommargylling, halsbandsflugsnappare och mindre flugsnappare.
Tillfälliga gäster: Rödstrupig sångare, stäpphök, aftonfalk och spetsbergsgås.
Övrigt
Fågellokalen Örarevet ca 5 km söderut beskrivs under Torsås kommun.
Notera
Vid Värnanäs är det viktigt att tänka på att gårdsmiljöerna också är bostäder och arbetsplatser för ett aktivt jordbruk. Ta hänsyn till boende och parkera endast på angiven parkeringsplats
Lokalbeskrivning
En stads- och vägnära våtmarkslokal, ursprungligen anlagd som kvävefälla åt den närbelägna
Kalmar flygplats och omgivande jordbruksmarker som avvattnas via Törnebybäcken som går
igenom hela området. Kalmar dämme består att ett flertal små sjöar, vassområden, åkrar och
lövskogspartier av främst björk, al och vide. Stigar finns i hela området liksom två fågeltorn.
En gammal banvall som nu tjänstgör som gång- och cykelväg skär igenom hela området från
nordost mot sydväst.
Vägbeskrivning
Kalmar dämme ses från väg E22 och ligger omdelbart söder om Kalmars södra infart, strax nordost om Karlsrorondellen, där E22 och Riksväg 25 möts. Enklast parkerar man på den rast-/kontrollplats som finns vid norrgående körfält mellan Karlsrorondellen och Kalmars södra infart. Därifrån går man in i området.
Skådartips
De många stigarna mellan småsjöar och buskmarker passar utmärkt för en kortare vandring för den som har ”en timme över”. Bäst utbyte får man tidigt på morgonen, eller på senvår-försommar, sent på kvällen då trafiken från E22 kan upplevas som mindre störande då och då fåglarna är mer aktiva.
Fåglar
Vår: Kalmar dämme är framförallt en vårlokal (april – juni) vilken attraherar en rad rastare. I vassarna dominerar rörsångare och sävsparv men här finns även sävsångare vattenrall och brun kärrhök. Med lite tur kan man höra skäggmes, pungmes och vissa vårar rastar någon trastsångare. I omgivningarna ses halsbandsflugsnappare årligen och landets samtliga simänder kan ses i sjöarna. Fiskgjuse och skräntärna födosöker regelbundet.
Häckfåglar. Kalmar dämme är ingen stor häcklokal utan domineras av de vanligare våtmarksarterna som rörsångare, sävsparv, vattenrall och brun kärrhök men även kärr- och gräshoppsångare och rosenfink. Vissa år häckar skäggmes och rördrom och lokalen har under flera år varit Smålands säkraste lokal för pungmes. I sjöarna häckar sothöna, grågås, rödbena, strandskata, tofsvipa, mindre strandpipare och fisktärna.
Höst. Från slutet av juli rastar gott om sångare i vassarna, och även om Kalmar dämme inte utmärkt sig som någon höstlokal så kan det löna sig att leta efter rastande blåhake i vasskanterna eller rastande rödstrupig piplärka på framförallt åkern sydväst om själva dämmet. Våtmarks- och vassområdet sydost om gång-cykelvägen kallas Hästhagen. Här brukar det rasta gott om beckasiner och under september-oktober ses dvärgbeckasin årligen.
Vinter. Vintertid brukar varfågel, orm- och fjällvråk samt tornfalk uppehålla sig i området. Milda vintrar kan det löna sig att leta efter kungsfiskare längs Törnebybäcken eller försöka hitta någon kvarvarande beckasin i tuvmarkerna.
Tillfälligt. Fjällgås, Purpurhäger, amerikanske kopparand, brunglada, kornknarr, dubbelebeckasin, dammsnäppa, svarthuvad mås, jorduggla, tretåig hackspett, kungsfiskare, citronärla, ringtrast, flodsångare, halsbandsflugsnappare, ortolansparv, vass-och trastsångare, svart stork och aftonfalk.
Notera
Lokalen är inte speciellt störningskänslig, men under häckningstid bör man ändå hålla sig till stigarna.
Lokalbeskrivning
Området sträcker sig från Kalmar slott söderut till Långviksbadet och Stensö fiskehamn. Kusten är bruten med små uddar, vikar och stenrev. Smärre vassområden finns och längs stranden finns gles och lättillgänglig buskmark. Området är lämpligt för småpromenader under i stort sett hela året. Stensö söder om Kalmarsundsparken är också ett utmärkt promenadområde för den fågelintresserade. Norr om ligger Tjärhovet med ett vindskydd ca 200 mtr rakt utanför Lotsutkikens café med utsikt över Kalmar sund. Bästa skådartid här är under vår och höststräcket.
Vägbeskrivning
Bäst är att köra av från E22 vid Trafikplats Kalmar södra och följa Södra vägen till Sandrarondellen ta vänster där och följ Stensbergvägen förbi lasarettet och sedan rakt fram till Långviksbadets parkering jämte wolleybollbanorna. Parkeringar finns även vid Stensö fiskehamn och vid Stensö camping. Till Tjärhovet kör man hela södra vägen in mot och förbi centralstationen ut till Lotsutkikens café och parkerar där.
Fåglar
Till fåglarna hör kustens vanliga när det gäller änder, vitfågel och tärnor men isfria vintrar kan stora antal salskrakar ses. En skrattmåskoloni finns både här och vid slottet. Buskmarkerna är ganska småfågelrika med bl a rosenfink, näktergal, hämpling och de vanligaste sångarna. Vid bra sikt kan sträcket i Kalmarsund ibland ge någon bonus. Men för koll på sträcket är det Tjärhovet som gäller. En promenad från Stensö camping och ända ut till Stensöudd på motionsslingorna kan ge njutbar fågelsång framförallt under våren. Vintertid är det stor chans att se kungsfiskare i Stensökanalen.
Ovanliga och sällsynta fåglar
Kalmarsundsparken har bjudit på nilgås, svarthalsad dopping, svarthuvad mås, kaspisk trut, ringtrast och busksångare.
I Stensöområdet har Brandkronad kungsfågel, gulhämpling noterats
Praktejder, fjäll-bredstjärtad-och storlabb, och även islommar har passerat Tjärhovet under sträcktid.
Notera
Hela området är i det stora hela handikappvänligt och all form av servis finns i Kalmar stad. En Kalmarkarta är bra att skaffa då det finns många vikar, fjärdar och områden att upptäcka.
Bonusar
Norr om Kalmar slott ligger sevärda Kalmar stadspark, väl värt ett besök. Här växer flera stora och intressanta träd (de flesta med namnskylt) som lockar till sig småfåglar. Taigasångare, gulhämpling och mindre flugsnappare är några arter som setts och i intilliggande slottsfjärden ses änder, vitfågel och smådopping. I den natursköna parken finns en liten damm där rörhöna häckar och i parken hittar man också Kalmar Museum of Art och en högklassisk restaurang Park Hermina som förr var välkänd under namnet ”Byttan”. Närmaste parkeringar är längs slottsallén eller Slottsfjärdens P söder om centralstationen, glöm ej P-avgift.